When I go the distance, I'll be right where I belong. Ja, precis så känns det. När vi väl får vårt efterlängtade barn, då kommer det vara värt allt. Och jag kommer vara precis där jag hör hemma, jag kommer vara mamma. Det är det jag vetat hela mitt liv, velat hela mitt liv.

När jag var 14 år började jag längta efter att få ett barn. Jag började inbilla mig att jag kanske var gravid, trots min oskuld, för jag ville det så gärna. Längtan har bara växt sig starkare och när jag fann mannen i mitt liv så var det hela på väg att uppfyllas. Vi gifte oss, och vi började genast försöka få ett litet liv.

Månaderna gick och jag kände på mig direkt att något var fel. Varför lyckades inte vi, precis som alla andra? Varför blev inte jag gravid? Jag pratade om det med några vänner, men de tyckte jag hade på tok för lite tålamod, det kommer när det kommer sa de. Men jag visste att något var fel. Och jag hade rätt kom det att visa sig.

Det har varit en lång väg, och är fortfarande en lång väg framför oss, men jag vet. Att det dagen då vi står med vårt barn i famnen, då kommer just det ögonblicket vara värt precis allt som vi har gått igenom, och kommer att gå igenom. För då kommer vi vara där vi hör hemma.

Vi kommer att bli en familj, en dag.

Jag älskar dig